Arvsrätt

Få hjälp med arvsrätt

När någon går ur tiden uppstår ett s.k. dödsbo. Det kan finnas en eller flera dödsbodelägare, oftast nära släktingar som alltså ärver den avlidnes egendomar. Finns det fler än en dödsbodelägare måste man enligt lag upprätta ett arvskifte. Skulle den avlidne ha skrivit ett testamente ska dock detta alltid vinna laga kraft innan man kan teckna ett arvskifte. För det fall den avlidne har upprättat ett testamente till förmån för någon annan än sina barn, har barnen enligt arvsrätten, alltid rätt till hälften av vad de skulle ha fått om det inte funnits något testamente.

Arvsrätt för makar

Arvsrätten anger att makar ärver varandra med fri förfoganderätt. Detta innebär att den andre maken får den avlidnes egendom att förfoga fritt över under livstiden. Den efterlevande maken har emellertid inte rätt att testamentera bort den andel som erhållits med fri förfoganderätt. I det fall makarna har gemensamma barn får barnen således vänta på sin arvslott efter den avlidne maken. Har den avlidne maken barn som inte är den efterlevande makens barn har dessa så kallade särkullbarn rätt att begära ut sin arvslott efter sin avlidne förälder direkt.

Bouppteckning

Man brukar även behöva göra en bodelning innan man gör ett arvskifte, i alla fall om den avlidne var gift eller sambo. En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet samt inges till Skatteverket inom en månad från det att den upprättades. En av de vanligaste frågorna när det kommer till bouppteckningar vid bortfall, är vem som ärver vem. I regel pratar man om tre olika arvsklasser; barnen till den avlidne, syskon och föräldrar samt mor- och farföräldrar och föräldrars syskon. Eftersom varje situation är väldigt individuell finns inte någon särskild mall för arvsrätt. Istället upprättar man en ny handling varje gång det blir aktuellt, allt för att anpassa sig efter situationen. Vi på Melin & Fagerberg har stor erfarenhet av att arbeta med bouppteckningar och arvskiften i Göteborg, Borås och Alingsås, som ofta rör arvsrätt för barn och särkullbarn. Vi kan även ge viss gratis juridisk rådgivning om arvsrätt. Kontakta oss gärna för mer information om hur vi kan hjälpa just dig.

Hur gör man med särkullbarn för bouppteckning?

Vid ett dödsfall händer det ibland att den avlidnes maka/make eller sambo har barn, som inte är gemensamma. Dessa kallas inom arvsrätt för särkullbarn. En vanlig fråga är förstås hur man gör med särkullbarn och bouppteckning samt särskilt vid arvskifte. Om en make går bort ska makan enligt lag ärva hela kvarlåtenskapen. Hade paret gemensamma barn får dessa vänta på arvet tills bägge föräldrar har avlidit. Barnen har då rätt till 100% av arvet vilket kallas för arvslott. I vissa fall har en förälder testamenterat hela arvet till exempelvis Röda Korset. Men eftersom laglotten är oinskränkt har barnet alltid rätt att jämka testamentet och ska då få ut 50 % av laglotten

Men om maken hade tidigare barn, så kallade särkullbarn, har de rätt att få ut hela sin arvslott av den avlidnes arv direkt. Så om maken hade 1 miljon kronor i tillgångar efter bodelning och det inte finns några gemensamma barn så får särkullbarnen ut hela beloppet. Den efterlevande ärver inget i den situationen. Vi på Melin & Fagerberg arbetar mycket med just särkullbarn med hänsyn de konsekvenser som lätt kan uppstå och som ofta visar sig redan det är dags att förrätta bouppteckning. Arvsrätt för barn är med vårt system med laglott ett område som lätt kan innebära stora svårigheter att lösa. Kontakta oss för advokathjälp och få hjälp att reda ut begrepp om arvslott för barn och liknande.

 

Melin & Fagerberg hjälper dig att reda ut begreppen kring arvsrätt. Kontakta oss gärna!

 

Vanliga frågor och svar om arvsrätt

Vad är arvsrätt?

Arvsrätt regleras i huvudsak genom lagar som finns samlade i den s.k. Ärvdabalken. Där finns bestämmelser om vad som händer med tillgångar och skulder när någon avlider.

Hur fördelas arv?

Arv fördelas antingen enligt lag eller testamente. Finns det barn till den avlidne ärver de i första hand och delar lika på arvet. Om något barn är dött ska dennes barn ärva lika del i stället. Den avlidnes barn ärver dock inte om den avlidne var gift och de hade gemensamma barn. I så fall ärver den efterlevande maken. Om det inte finns någon make eller barn så ärver närstående släktingar, men inte kusiner. Finns det inga släktingar ärver Allmänna arvsfonden.

Hur fungerar arvsrätten för barn?

Barn har rätt att ärva efter sina föräldrar. Om barnets föräldrar är gifta när någon av föräldrarna dör, ärver den efterlevande föräldern före barnet. Är föräldrarna inte gifta med varandra när någon av dem avlider, ärver barnet först även om den avlidne föräldern gift om sig. Om någon av barnen också är död men lämnat kvar egna barn går dessa in i dess ställe och ärver.

Har syskon arvsrätt? 

Om syskon har rätt att ärva beror på situationen. Arvsrätt mellan syskon uppstår om det inte finns barn till den avlidne eller föräldrar som lever. Om endast en förälder lever så delar syskon på den förälderns arvslott. 

Har halvsyskon arvsrätt?

Halvsyskon har rätten att ärva genom den gemensamma föräldern. Arvsrätt mellan halvsyskon uppstår alltså endast om deras gemensamma förälder är avliden.

Har syskonbarn arvsrätt?

Syskonbarn kan ha rätt att ärva men det förutsätter att den avlidne saknade barn, barnbarn och barnbarnsbarn och inte har någon förälder i livet. Syskonbarnet ärver genom sin förälder som är syskon till den avlidne. 

Hur fungerar arvsrätten för särkullbarn?

Särkullbarn har rätt att ärva sin förälder. Särkullbarn är de barn den avlidne hade tillsammans med någon annan än den person hen var gift med vid sin död. Särkullbarnet ärver alltså före den efterlevande maken, till skillnad från gifta föräldrar vars gemensamma barn ärver först efter att den sista föräldern gått bort.

Vad har adoptivbarn för arvsrätt?

Den som är adoptivbarn har rätt att ärva sina adoptivföräldrar precis som biologiska barn har arvsrätt efter sina föräldrar. En adoption innebär alltså att det adopterade barnet inte längre har rätt att ärva efter sina biologiska föräldrar utan istället efter adoptivföräldrarna.

Hur fungerar arvsrätten som gift?

Är man gift ärver man varandra. Har man gemensamma barn får dessa vänta på sitt arv till dess båda föräldrarna har gått bort. Om en av makarna har ett barn som inte är gemensamt med dennes make är det barnet, s.k. särkullbarn, för den efterlevande maken. Även om det finns särkullbarn har alltid den efterlevande maken rätt att få behålla egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2021 är 47 600 kronor och för 2022 är prisbasbeloppet 48 300 kronor. Den efterlevande maken har dock inte rätt att ärva om en skilsmässa pågick vid dödsfallet.

Hur fungerar arvsrätten vid samboskap?

Det finns inte någon rättighet att ärva mellan sambor utan att man skrivit ner det. Vill man som sambo att den andre skall ärva måste man skriva ett testamente med den innebörden. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.

Hur fungerar arvsrätten för makar utan barn?

Makarna ärver varandra om det inte finns testamente som säger något annat. Det finns således arvsrätt mellan makar utan barn. Även när makar har gemensamma barn så ärver den andre maken före barnen.

Hur fungerar arvsrätt för gifta med särkullbarn?

Särkullbarn har arvsrätt efter sin förälder även om hen har gift sig. Särkullbarnet ärver före den efterlevande maken till skillnad från gifta föräldrar vars gemensamma barn ärver först efter att den sista föräldern gått bort. Om man som make med särkullbarn vill att den efterlevande maken skall få mer än vad hen får genom bodelning måste man skriva ett testamente.

Har kusiner arvsrätt?

Kusiner till arvlåtaren har inte rätt att ärva. Kusiner är inte legala arvingar. Det går dock att testamentera till kusiner. Kusiner kan vara testamentstagare men inte arvinge enligt lag. Kusiner har inte arvsrätt.  

Vad är laglott?

Laglotten är normalt sett hälften av en arvslott. Det är den del som den som står närmast att ärva i rakt nedstigande led, dvs bröstarvingen, alltid har rätt att få som arv, även om ett testamente säger något annat. Barn till den avlidna är alltid berättigad att ärva sin laglott som utgör hälften av arvslotten. Det finns inte möjlighet som förälder att testamentera bort hela sitt barns arvslott, eftersom att barnet alltid är berättigat att få ut halva sin arvslott, dvs. laglotten.

Kan man kringå laglotten?

Möjligheterna är små att kringgå barnets rätt till laglott. Det finns vissa rättsfall som begränsar denna möjlighet. Genom försäkringslösningar kan man som förälder påverka storleken på laglotten, vilket beror på att försäkringsersättningar i anledning av någon gått bort inte omfattas av arvsrätten.

Vad innebär bröstarvingars laglott?

Barn till den avlidne är alltid berättigad att ärva sin laglott som utgör hälften av arvslotten. Det finns inte möjlighet att som förälder att testamentera bort hela sitt barns arvslott, eftersom att barnet alltid är berättigat att få ut halva sin arvslott, dvs. laglotten. Bröstarvingars laglott är i princip okränkbar.

Vem är bröstarvinge?

Närmaste arvingar på grund av släktskap är arvlåtarens egna barn (bröstarvingar). En bröstarvinge är den avlidnes barn.

Har barnbarn rätt till arv?

Barnbarn har arvsrätt efter sina föräldrar, vilket innebär att barnbarnet ärver när dess förälder har gått bort. Vill man att barnbarnet skall ärva innan dess får man skriva testamente med den innebörden.

När ärver föräldrar sina barn?

Om den avlidne saknar barn, är ogift och det inte finns något testamente tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet, föräldrar ärver sitt barn. Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomlingar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet.

Hur fungerar förskott på arv?

Om man under sin livstid ger en gåva till sitt barn skall gåvan avräknas från arvet efter den som lämnat gåvan. Denna princip gäller dock inte för sedvanliga gåvor. Om det i en särskild gåvohandling anges att gåvan till barnet inte skall vara förskott på arv så gäller det, om det inte rör sig om en testamentsliknande gåva som inkräktar på någon laglott. Om andra än gåvogivarens barn får en gåva räknas det inte som förskott på arv. Det måste man särskilt ange i gåvohandlingen.

Kan man ge gåva till barn ej förskott på arv?

Ja man kan under livstiden ge en gåva till sitt barn (bröstarvinge) som ej ska utgöra förskott på arv, men då bör man tydligt ange att gåvan inte ska utgöra förskott på arv, exempelvis i gåvobrev eller i testamente. 

Kan man ge gåva till barn som förskott på arv?

Huvudregeln är att alla gåvor till barn (bröstarvinge) ska räknas som förskott på arv. Om man inte vill att gåvan ska räknas som förskott på arv bör man reglera det skriftligen, genom gåvobrev eller testamente. 

Återgång av gåva vid dödsfall?

I de lagar som reglerar arvsrätten finns det möjlighet att få tillbaka gåvor eller värdet av gåvor när gåvogivaren har avlidit. Det finns två typer av gåvor som kan får konsekvenser efter det att en person har avlidit. 

Den första gäller om den efterlevande maken genom en gåvoliknande handling utan rimlig hänsyn till den först avlidnes arvingar minskar sin egendom. I så fall skall dessa arvingar, s.k. efterarvingar, kompenseras. Under vissa förutsättningar finns det också möjlighet för dessa efterarvingar att få tillbaka gåvan eller dess värde genom att väcka talan vid domstol.

Den andra gäller om barnets förälder lämnat s.k. testamentsliknande gåvor som kränker barnets rätt till den s.k. laglotten. Då finns det möjlighet för barnet att väcka talan i domstol för att bli kompenserad för den laglott som hen skulle ha fått ut om inte den testamentsliknande gåvan lämnats.  

Hur fungerar det om den efterlevande maken gett bort egendom?

Om den efterlevande maken genom en gåvoliknande handling utan rimlig hänsyn till den först avlidnes arvingar minskar sin egendom skall de s.k. efterarvingar kompenseras av det som finns kvar efter den sist avlidne maken. Under vissa förutsättningar finns det också möjlighet för dessa efterarvingar att få tillbaka gåvan eller dess värde genom att väcka talan vid domstol. Läs 3:3 och 7:4 i ÄB (Ärvdabalken)