Offentlig försvarare
Behov av offentlig försvarare kan uppstå under den s.k. förundersökningen, då polis och åklagare utreder misstanken om brott, eller vid brottmålsrättegången. Normalt är det åklagaren som tar kontakt med domstolen när behov uppkommer att utse en offentlig försvarare. Du har rätt till offentlig försvarare om det finns behov med hänsyn till utredningen om brottet, om du riskerar annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden. Du kan själv begära vilken försvarare som du vill ha. Även om det utifrån dessa regler inte finns skäl nog för domstolen att utse en offentlig försvarare för dig, kan du alltid själv välja att anlita oss. De kostnader som du lägger på s.k. privat försvarare kan du till viss del få tillbaka vid friande dom.
En brottmålsrättegång följer ett speciellt mönster där deltagarna förutsätts kunna turerna kring en mängd olika moment som gemene normalt inte har någon kännedom om. Därtill skall du vara bevandrad i bl.a. straffrätt och processrätt. Det som vid första anblicken kan tas för ett brott behöver inte vara det. Även bötesbrott ligger kvar i det s.k. Belastningsregistret i fem år, vilket kan påverka dig om du söker arbete och den blivande arbetsgivaren kräver att du skall uppvisa ett utdrag från registret.
Förmodligen har ”mannen eller kvinnan på gatan” större insikt om rättsväsendets arbetssätt i USA än om hur det fungerar i Sverige. Polisen har av naturliga skäl getts utrymme i lagstiftningen att vidta en mängd åtgärder för att utreda brott och som innebär stora intrång i den personliga integriteten, som t.ex. husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. I amerikanska kriminalserier brukar beslutet om husrannsakan presenteras som en handling som den misstänkte brukar begära att få se. Föreligger det s.k. fara i dröjsmål kan en svensk polis besluta om husrannsakan, vilket normalt annars skall avgöras av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Det finns i Sverige inte något krav på att polisen skall ha någon skriftlig order om husrannsakan. Själva ordern om husrannsakan sker vanligen formlöst. Privatpersonen har således ingen möjlighet att neka polisen tillträde bara för de inte har någon ”husrannsakansorder”. En helt annan sak är att den enskilde polismannen alltid vid anfordran skall kunna legitimera sig.
Polisen har som tidigare nämnts fått långtgående möjligheter för att bekämpa brott, vilka även innefattar möjligheten att begränsa den enskilda medborgarens frihet. Du kan alltså hämtas till förhör även om du inte är misstänkt för brott om du t.ex. är vittne till en händelse, eller medtas till förhör om du som åskådare befinner dig på en plats där ett brott har begåtts. Vittnen och andra, som själva inte är misstänkta för brott, kan få stanna upp till sex timmar hos polisen, men därefter skall de utan villkor få gå därifrån. Den som är misstänkt men inte anhållen eller häktad kan få stanna ytterligare sex timmar om det är av synnerlig vikt för brottsutredningen. De tidsfrister som gäller för ”frihetsberövande” är absoluta i den meningen att när tiden för en viss åtgärd har löpt ut skall personen frisläppas.
Om det finns skäl att häkta någon för brott får han eller hon anhållas. Huvudregeln är att personen i fråga – på samma sätt som vid häktning – på sannolika skäl är misstänkt för brott av visst slag och någon av de tre s.k. häktningsgrunderna är uppfyllda. På samma sätt som vi häktning finns det även möjlighet till s.k. utredningsanhållande. Det är åklagaren som beslutar om anhållanden. Efter anhållande skall åklagaren utan dröjsmål och senast klockan tolv dagen tredje dagen efter anhållningsbeslutet göra en häktningsframställan till tingsrätten. Därefter skall tingsrätten hålla häktningsförhandling, som inte får äga rum senare än fyra dygn efter det att anhållningsbeslutet verkställdes. Till skillnad från hur det brukar återges i amerikanska filmer får du i Sverige vanligtvis inte ringa ett enda telefonsamtal. Blir du frihetsberövad till följd av misstanke om brott innebär det också restriktioner i fråga om att kommunicera med yttervärlden. Den enda mänskliga kontakt som du får i samband med ett frihetsberövande, vid sidan av personal från olika myndigheter, kan mycket väl vara din offentliga försvarare.
© Advokaterna Melin & Fagerberg